onsdag 4 november 2020

Adjektiv - ordklass

 

Vad är adjektiv?


Hur använder man adjektiv?

"Adjektiv" är ord som beskriver hur någon eller något
är eller ser ut.

HURUDAN?

HURUDANA?

Ordet adjektiv kommer från början från ett ord som betyder "ord som kan läggas till".

När du vill berätta hur någon eller något är eller ser ut, använder du ord från ordklassen adjektiv.

Du beskriver alltså en person eller sak med ett adjektiv.

En röd ros. Pojken är stark.

Adjektiven står alltid tillsammans med ett substantiv eller pronomen.

Exempel på olika adjektiv: Stor, liten, röd, sur, gul, tjock, kraftig, glad och svart.

Placering av adjektivet

Du kan sätta adjektivet på olika ställen i din kommunikation. Det ändrar inte på adjektivets betydelse.

Adjektivet kan stå framför substantivet

  • Den röda bollen.
  • En sur flicka.
  • Den svarta grisen.
  • Den tjocke polisen.
  • En stor hund kom på vägen.

Flera adjektiv kan stå framför substantivet

  • Ett underbart, vackert och rött hus.
  • En ung, snygg flicka.
  • Vilka stora, röda tomater som ligger där!
  • Han såg en stor, kraftig hund.
  • Ulla hämtade en fin, svart katt.

Adjektivet kan stå efter substantivet

Adjektivet kommer då efter orden vara eller bliva och dess olika former.

  • Bollen är rund.
  • Grisen är tjock.
  • Han blev stor.
  • Olle hade blivit lång.
  • Stina var söt.
  • Hon är snygg och glad.
  • Olle är framgångsrik, rik, snygg samt trevlig.

Fler exempel på adjektiv som står efter substantivet

Lägg märke till att de beskriver personen eller djuret.

  • Pär sprang själv i skogen.
  • Ewa gick alltid ensam och shoppade.
  • Joel ligger trött i sängen.
  • Henrik satt glad i stolen efter lotto-vinsten.
  • Berit kom ensam till festen.
  • Lill har stått länge ledsen vid trädet.
  • Olle simmar pigg vidare.
  • Hunden kom trött hem efter rundan.

Böjning av adjektiven

Du ändrar form på (böjer) adjektiven, när du kommunicerar med andra människor.

Man kan böja adjektivet på två olika sätt: genom "kongruensböjningar" och genom att använda adjektivens olika böjningsformer, som finns i deras "komparationer".


Adjektivets kongruensböjning

"Kongruensböjning" är när man ändrar form på adjektivet (böjer det) för att det skall passa substantivet.

Exempel: Kan du kongruensböja ordet "fin"?

"Kongruensböjning" är också själva uppställningen av ett adjektivs olika böjningar för att passa substantivet.

Exempel: Läraren skrev upp kongruensböjningen på tavlan.

Exempel på olika kongruensböjningar av adjektiv

  • Röd, rött, röda
    En röd bil körde just förbi.
    Han höll upp ett rött skynke.
    Ät inte röda karameller.
  • Dyr, dyrt, dyra
    Var det en dyr vas?
    Kalaset blev dyrt.
    Det var dyra blommor du köpte.
  • Fin, fint, fina
    Vilken fin hamster du har!
    Ulla fick ett fint skrivbord i present.
    Endast fina gäster fick komma in.

Kongruensböjningen av adjektivet påverkas av substantivets genus och numerus.

Se artikeln om substantivet genus och numerus.

  • Maskulint substantiv i singular form:
    En lycklig man gick på gatan.
  • Maskulint substantiv i plural form:
    Lyckliga män gick på gatan.
  • Substantiv från t-genus i singular form:
    Ett vackert träd står på tomten.
  • Feminint substantiv i singular form:
    En vacker kvinna tittade på utsikten.
  • Feminint substantiv i plural form:
    Vackra kvinnor tittade på utsikten.
  • Substantiv från n-genus i singular form:
    En röd bil körde fort.
  • Substantiv från t-genus i singular form:
    Ett rött hus skall rivas.
  • Substantiv från n-genus i plural form:
    Röda bilar körde fort.
  • Maskulint substantiv i singular form:
    En snygg man gick på gatan.
  • Substantiv från t-genus i singular form:
    Ett snyggt skrivbord står i rummet.
  • Substantiv från t-genus i plural form:
    Snygga skrivbord står i rummet.


Att komparera adjektivet

"Att komparera" adjektivet innebär att man säger eller skriver adjektivets olika jämförelseformer.

Exempel: Nils gjorde en komparation av ordet "glad".
Hon kunde göra en komparation av adjektivet "söt".
Kan du komparera det ordet?
Barnen lärde sig att komparera olika adjektiv.


"Komparation" är även namn på adjektivets olika jämförelseformerna uppställda i en viss ordning.

Exempel: Här är en komparation av ordet "dålig".
Man kan inte ändra på en komparation.
Olle hittade många komparationer av adjektiv i boken.
Stina skrev ner sina komparationer i skrivboken.

Ordet komparera betyder ursprungligen att "jämföra olika saker med varandra".


Hur man komparerar de olika adjektiven

En komparation av adjektivet gör man oftast genom att lägga till ändelserna – are och – ast.

Nils är svag, men Per är svag-are och Bill är svag-ast.

Adjektivets olika jämförelseformer:

  • Positiv
    Grundformen kallas positiv: glad.
  • Komparativ
    Andra jämförelseformen kallas komparativ: gladare.
  • Superlativ
    Den högsta jämförelseformen kallas superlativ: gladast.


Vanlig komparation av adjektivet

Komparation av adjektivet genom att lägga till ändelserna – are och – ast.

Positiv – komparativ – superlativ

  • Glad – gladare – gladast
    Stina är glad, Olle är gladare, men Pär är gladast.
  • Sur – surare – surast
    Aina är sur, jag är surare, men August är surast.
  • Snäll – snällare – snällast
    Hon är snäll, han är snällare, men Oskar är snällast.
  • God – godare – godast
    Tårtan är god, kakan är godare och glassen är godast.
  • Söt – sötare – sötast
    Flickan är söt, mamman är sötare men mormor är sötast.


Adjektivet ändrar vokal

Ibland när du komparerar ändrar du vokal på adjektivet.

Positiv – komparativ – superlativ

  • Stor – större – störst
    Victor är stor, Hugo är större, men Bengt är störst.
  • Tung – tyngre – tyngst
    Mopeden är tung, bilen är tyngre och lastbilen är tyngst.
  • Lång – längre – längst
    Peter är lång, Bosse är längre men Björn är längst.
  • Ung – yngre – yngst
    Yngve är ung, Berit yngre och Hannah yngst.
  • Låg – lägre – lägst
    Bordet är lågt, stolen lägre och pallen lägst.


Adjektivet ändras helt

Vid vissa tillfällen när du komparerar måste du ändra adjektiven helt.

Positiv – komparativ – superlativ

  • Liten – mindre – minst
    Ture är liten, hon är mindre, men Anton är minst.
  • Bra – bättre – bäst
    Lisa tycker att katter är bra, hundar är bättre och hästar är bäst.
  • Dålig – sämre – sämst
    Yngve är dålig på bordtennis, Johan är sämre men Pär är sämst.
  • Gammal – äldre – äldst
    Olof är gammal, Vera äldre men Elin är äldst.
  • Ond – värre – värst
    Ormen är ond, skorpionen värre och krokodilen värst.


Komparation av längre adjektiv

Längre adjektiv kan kompareras genom att man använder orden
"mer" och "mest".

Positiv – komparativ – superlativ

  • Kritisk – mer kritisk – mest kritisk
  • Högljudd – mer högljudd – mest högljudd
  • Omtyckt – mer omtyckt – mest omtyckt
  • Spännande – mer spännande – mest spännande
  • Intressant – mer intressant – mest intressant


Adjektiv som ej går att komparera

En del adjektiv kan inte ingå i en jämförelse och kan därför inte kompareras.

  • Gravid
  • Död
  • Barhuvad
  • Trekantig
  • Daglig

Substantivering av adjektiv

"Substantiverat adjektiv" är ett adjektiv som har gjorts om och fungerar som ett substantiv.

Du kan göra om adjektiv så att det fungerar som ett substantiv, när du kommunicerar med andra människor.

Orden "den", "det" eller "de" måste då ibland sättas framför adjektivet.

  • Den gamle gick och lade sig.
  • De unga satt längst fram i kyrkan.
  • Det finns kaffe till både unga och gamla.
  • Den lille skrattade i vagnen.
  • De äldre hämtade nya rullstolar.
  • Äldre och yngre kan samsas vid bordet.
  • Det sanna kommer alltid fram till slut.
  • Maten kom snabbt till oss unga.
  • De fina lägger du i hyllan.
  • Den söta vill jag dansa med.
  • Vi äldre fick gå före i kön.
  • De dåliga kan du slänga.

Nu vet du vad adjektiv är och hur de används!

(http://www.ordklasser.se/adjektiv.php)

onsdag 28 oktober 2020

Substantiv - ordklass - grammatik

Hitta substantivet:
https://www.digitalasparet.se/hot/grammar/subs/sub1.htm

https://www.digitalasparet.se/hot/grammar/subs/vadsubs.htm


(https://studerar.wordpress.com/ordklasser/substantiv/)

Substantiv kan vara namn på personer, grupper, platser, naturföreteelser, djur, växter, saker, ämnen, tillstånd, känslor och aktiviteter.

De kan böjas i numerus, genus och species. Vill man veta om ett ord är ett substantiv, kan man försöka sätta något av orden en, ett, flera, de eller all framför. Substantiven delas upp i tre huvudtyper:

  • Namn på personer:                          Anders, Lina, Ali, Mohammed etc.
  • Namn på grupper människor:      familj, släkt, skolklass, fotbollslag
  • Namn på platser:                           Sverige, Västerås. Marocko, Norge
  • Namn på naturföreteelser:           berg, flod, sjö, stilla havet
  • Namn på djur:                                katt, häst, kund, älg
  • Namn på växter:                           ros, träd, gräs, buske
  • Namn på saker:                            bok, väska, bord, stol
  • Namn på grupper av saker:      möblemang,frimärkssamling,bestick, utrustning, skola, bibliotek
  • Namn på ämne:                          syre, vatten, kol, koppar
  • Namn på tillstånd:                    överflöd, sömn, godhet, trötthet

Substantivets indelning efter betydelse

1.Konkreta substantiv (gripbara, åskådliga för sinnena och kan ses, höras och kännas)

  • egennamn Lars, Malmö, Aftonbladet
  • artnamn människa, häst, äpple, fönster
  • kollektiva substantiv folk, armé, klass, besättning
  • ämnesnamn järn, cement, vatten, mjöl, betong

2. Abstrakta substantiv (ogripbara, icke åskådliga)

Många abstrakta substantiv kan placeras i någon av dessa grupper.

De rena abstrakterna kan inte bilda plural.

  • känslor: glädje, vrede, överraskning, rädsla, lycka
  • egenskaper: styrka, flit, snabbhet, begåvning
  • tillstånd: sömn, liv, vaka
  • förlopp: tänkande, gående, tävling, ritt, slåtter
  • förhållanden: avstånd, läge, tid

Numerus (antal)

  1. Singular (ental) en flicka
  2. Plural (flertal) fem flickor

Genus (kön)

1. maskulinum (han-kön) pojke, man, herre

2. femininum (hon-kön) flicka, kvinna, dam

3. reale (den-kön) bänk, våning

4. neutrum (det-kön) träd, hus, tåg, tak, golv

Kasus

”Kasus” är i svenskan namn på två former hos substantivet som handlar om ägande och icke-ägande: genitiv och nominativ.

Genitivformen

”Genitiv-formen” beskriver ett ägande, ett släktskap / nära förbindelse eller att det finns någon eller något som tillhör.

Lindas bil

Lindas bror

Nominativ eller grundform

”Nominativ-formen” beskriver ett icke-ägande, ett icke-släktskap / icke-nära förbindelse eller att det inte finns någon eller något som tillhör. Denna form kallas även ”grundform”.

Beskrivning av ett icke-ägande:

  • Resa skriver ett brev.

Att någon inte är släkt med eller i nära förbindelse med någon:

  • Anders tycker om Sandra.

Att det inte finns någon eller något som tillhör saken:

  • Han finns på taket.

För att sätta ett svenskt substantiv i genitiv, lägger vi bara till ändelsen -s till någon av formerna i nominativ:

nominativgenitivexempel
flickaflickasEtt brevpapper behöver inte vara rosa bara för att det är en flickas.
flickanflickansIngen visste säkert vems flickans föräldrar var.
flickorflickorsFlickors åsikter om invandrare är ofta humanare än pojkars.
flickornaflickornasFlickornas pojkvänner hade nog inte velat se dem i det här tillståndet.

Denna typ av genitiv kallas possessiv genitiv. I bland uttrycker genitiven någon typ av aktivitet, och genitivuttrycket kan ersättas med ett verb:

Carls kärlek till Mona — Carl älskar Mona.

Olles besök i Visby — Olle besökte Visby.

I sådana fall är det inte frågan om någon possessiv genitiv, eftersom genitiven inte uttrycker något egentligt ägande. Trots att det är Carls kärlek, kan man ju inte säga att Carl är ägare till sin kärlek, även om det kanske är så. Det blir alltför långsökt. I stället kallas det subjektiv genitiv. Det låter kanske besvärligt, och det är det verkligen. Skillnaden är ganska luddig, och ibland är det omöjligt att avgöra vilken typ av genitiv det är frågan om utan att känna till sammanhanget.

Former

Substantivet har två former i singular och två former i plural (obestämd och bestämd form):

Singular
Plural
Obestämd formBestämd formObestämd formBestämd form
en flickaflickanflickorflickorna
en bilbilenbilarbilarna
en kattkattenkatterkatterna
ett äppleäppletäpplenäpplena
ett trädträdetträdträden

den bestämda formen använder man när den som lyssnar vet vilken person eller sak talaren menar.



(http://www.ordklasser.se/substantiv.php)

Vad är substantiv?


Hur använder man substantiv?

"Substantiv" är ord som är namn på personer, grupper, platser, naturföreteelser, djur, växter, saker, ämnen, tillstånd, känslor och aktiviteter.

Olle, bord, päron, glädje och Malmö är alla exempel på substantiv.

Vi använder dessa ord för att kommunicera med andra människor.

Substantiv som är namn på personer

  • Olle
  • Kalle
  • Greta
  • Nils
  • Stina

Substantiv som är namn på grupper av människor

  • familj
  • släkt
  • skolklass
  • fotbollslag
  • klubb
  • publik
  • Anderslövs Boik
  • Olle Svensson AB

Substantiv som är namn på platser

  • Malmö
  • Sverige
  • USA
  • Söderåsen
  • Borstahusen

Substantiv som är namn på naturföreteelser

  • flod
  • Nilen
  • sjö
  • Vänern
  • Stilla Havet
  • berg
  • Alperna

Substantiv som är namn på djur

  • häst
  • hund
  • Kim
  • katt
  • ål
  • apa

Substantiv som är namn på växter

  • tulpan
  • buske
  • träd
  • gräs
  • maskros

Substantiv som är namn på saker

  • bok
  • väska
  • bord
  • stol
  • tavla

Substantiv som är namn på grupper av saker

  • möblemang
  • frimärkssamling
  • bestick
  • utrustning
  • bibliotek

Substantiv som är namn på ämne

  • syre
  • vatten
  • kol
  • koppar
  • järn
  • luft
  • väte

Substantiv som är namn på tillstånd

  • överflöd
  • sömn
  • godhet
  • trötthet
  • feber

Substantiv som är namn på känslor

  • glädje
  • sorg
  • lycka
  • lättnad
  • apati

Substantiv som är namn på aktiviteter

  • bröllop
  • tävling
  • fotbollsmatch
  • städning
  • studier

Substantiv som är namn på högtider

  • jul
  • påsk
  • midsommar
  • pingst
  • nyår

Substantiv som är namn på riktningar

  • höger
  • vänster
  • öster
  • väster
  • norr

onsdag 25 november 2015

Adventskyrka 27.11.2015

På fredag går hela skolan till Vanhan Vaasan kirkko/ Korsholms kyrka.
Alla föräldrar är välkomna att komma med.

Klockan 9.00 eller före startar hela skolan promenaden mot kyrkan.
Att komma ihåg i kyrkan:


  • Man tar bort huvudbonad/ mössa samt jacka och vantar
  • Ta gärna med en psalmbok om du vill sjunga med i de tre psalmer som sjungs (psalm nr. 1, 4, 34)
  • Viska endast med de du sitter närmast till
Vi sjunger psalmerna nr 1, 4, 34
Om du vill lyssna på dem kan du lyssna på dem på Youtube:

Hosianna Davids son: pslam 1

Bereden väg för Herran: pslam 4

Nu tändas tusen juleljus: psalm 34



Vi är i kyrkan cirka ½ timme och går sedan tillbaka till skolan och äter lunch - JULGRÖT
Elever får ha på sig tomteluvor efter kyrkbesöket i skolan.

Såhär ser kyrkan ut:


Lite fakta: Kyrkan i Gamla Vasa byggdes år 1775 och var ursprungligen hovrättsbyggnad. Efter Vasa stads brand år 1852 inrättades den till kyrka år 1863 och ersatte då den förstörda gråstenskyrkan (Sankta Maria) från 1300-talet. Den nuvarande kyrkan har innemot 900 sittplatser.
(Bild och text: https://www.korsholm.fi/sv/document.aspx?docID=977)


(Bild: http://saralene.blogg.se/2011/august/brollopsbilder.html)


(Bild: http://foto.ifokus.se/discussions/4e48487dd4ebea54e6017b2b-kyrkinterior)

Vad då adventskyrka?
Den fjärde söndagen före jul är den första söndagen i advent. Advent är väntan på Jesu födelse.
Advent betyder ankomst.

För de flesta betyder advent väntan på julafton och juldagen (24.12 och 25.12)
Första advent är som startskottet för julen, då kan man börja planera, pyssla, dekorera, pynta och förbereda.

Printfriendly