måndag 30 november 2020

Finlands självständighetsdag - alltid 6 december

Den 6 december 1917 godkände Finlands lantdag självständighetsdeklarationen och Finland blev självständigt från Ryssland. Den här dagen blev vår självständighetsdag.

Finland är en självständig stat. Innan det blev självständigt var Finland ett storfurstendöme i det ryska kejsardömet i drygt hundra år (1809-1917), och före det en del av Sverige i flera hundra år.

I dag är Finland känt bland annat för sitt skolsystem, sin design och teknologi. Landet är medlem i den Europeiska unionen sedan år 1995 och år 2002 infördes euron som valuta.

I Helsingfors domkyrka hålls en gudstjänst som den högsta statsledningen deltar i: presidenter, statsrådet, riksdagen och de högsta statstjänstemännen.

På självständighetsdagen delar republikens president ut utmärkelsetecken och befordringar inom försvarsmakten. Försvarsmakten håller en nationell parad, som varje år ordnas på olika håll i landet. De studerande ordnar fackeltåg i universitetsstäderna.

Man för också blommor, ljus och kransar till hjältegravarna och många tänder två blåvita ljus hemma.


Då Jägarrörelsen bildades 1914 kunde de unga jägarna via tända ljus i fönstret få en signal om att det var tryggt att besöka just det huset, säger Juha Nirkko forskare vid det finska litteratursällskapet Suomalaisen Kirjallisuuden Seuras arkiv.

År 1927 blev de tända ljusen en del av självständighetsfirandet. Då uppmanade Itsenäisyyden liitto (ungef. Självständighetsförbundet) finländarna att tända blåvita ljus för att fira Finlands självständighet.

Nirkko bedömer att avsikten med ljusen är att symbolisera hemmet och fosterlandet. Att ljusen varit två till antalet går också bra ihop med att fönstren förr ofta bestod av två delar.

Finlands nationalsång är komponerad av Fredrik Pacius och orden är Johan Ludvig Runebergs dikt Vårt land.






Så blev Finland självständigt 1917

  • Allmänt missnöje i Ryssland på grund av hård vinter, brist på mat och det pågående Första världskriget
  • Tsar Nikolaj II abdikerar i mars efter revolution i S:t Petersburg
  • Ny situation för Storfurstendömet Finland med oklart förhållande till de nya makthavarna i Ryssland
  • Tanken föds att Finland borde utnyttja situationen och bli oberoende av Ryssland
  • I juli godkänner Finlands lantdag maktlagen som ger lantdagen den högsta makten i inrikespolitiska frågor, medan Ryssland ännu sköter försvar och utrikespolitik
  • I november störtar bolsjevikerna den tillfälliga regeringen i Ryssland
  • Rädsla för att bolsjevikernas läror och revolutionen sprider sig till Finland
  • Lantdagen antar en ny maktlag i november, som inte varken nämner utrikespolitik eller försvar och därmed är en självständighetsförklaring
  • Senaten föreslår att Finland utropas till självständig stat den 4 december
  • Lantdagen godkänner förslaget den 6 december

https://arenan.yle.fi/1-3849679
= VIDEO, 5 videor, 10 minuter/ video
En serie om Finlands födelse, uppväxt och utveckling från svenska tiden till nutid, 2009.

Självständigheten är hotad ganska snabbt efter år 1917 i och med andra världskriget som började år 1939

Andra världskriget förde med sig stora prövningar för Finland. Förhållandet till Ryssland hade varit kyligt under mellankrigsåren. I slutet av 1930-talet ökade den politiska spänningen i Europa och det påverkade också Nordeuropa.

Vinterkriget mot Sovjetunionen bröt ut den 30 november 1939 då ryska trupper överskred gränsen på flera håll. Förtroendet mellan Finland och Sovjetunionen hade varit dåligt och Finland hade bland annat tillbakavisat ryska förslag på gränsjusteringar.

Kriget varade i 105 dagar fram till mitten av mars 1940. Freden slöts i Moskva och enligt fredsvillkoren skulle Finland avstå från stora områden.

I juni 1941 stod det klart att det skulle bli krig mellan Tyskland och Sovjetunionen. I Finland upplevde man att självständigheten var hotad, och man sökte stöd från Tyskland.

Fortsättningskriget mot Sovjetunionen bröt ut den 25 juni 1941 och varade i tre år, till september 1944.

Den 19 september 1944 godkände riksdagen vapenstillestånd mellan Finland och Sovjetunionen, efter att länderna utkämpat hårda strider. Finland ville dra sig ur kriget helt och skulle därför fördriva tyska trupper som fanns kvar i landet. Som en följd av det utkämpades Lapplandskriget som fördes mot tyskarna i norr under hösten och vintern 1944-45.

Efter krigen ägde ett stort reformarbete rum i Finland. Landet fick byggas upp på nytt i en tid av fredsvillkor och ny politik.

(Källa: Svenska Yle)


Mer att läsa om Finlands självständighet:

https://svenska.yle.fi/artikel/2016/12/05/nedslag-i-det-sjalvstandiga-finlands-historia

https://svenska.yle.fi/artikel/2019/08/12/id-finland-finlands-utveckling-fran-svenska-tiden-till-2000-talet

https://svenska.yle.fi/artikel/2015/12/04/vagen-till-finlands-sjalvstandighet

söndag 29 november 2020

Lilla jul på lördag! Och första advent, starten till julen

Lilla jul

Lilla jul, pikkujoulu på finska firas i Finland och Åland varje år lördagen före första advent.
Då tar många in en minijulgran, kan vara 1 meter hög, som dekoreras som en riktigt julgran. 
Flera familjer pyntar och dekorerar med julsaker under helgen både ute på gården och inne i huset. 
Några har som tradition att å lillajulklappar som tomtenissarna har lämnat. Lillajulklappar är väldigt enkla. 
Kring lilla jul är det många företag och arbetsplatser som ordnar julfest.
Ibland äter man en del av julmaten redan vid lilla jul hemma och ibland i skolor.





Saker som är typiska för lillajul och hela december:

  • Adventsljusstake - nedräkning till julafton, varje söndag tänder man ett ljus
(http://ablebabel.se/?p=218)

(http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Elektrisk_adventsljusstake.JPG)
Elektrisk adventsljusstake, många hus har de i fler fönster. Den är säkrare, då den inte kan börja brinna lika lätt.
  • Adventskalender/ julkalender/ julkalender på tv
    • Idén kommer från Tyskland. Där bodde en liten pojke som frågade av sin mamma hur långt det är kvar till jul så många gånger att mamman tröttnade och bakade 24 kakor med papperslappar märkta med siffrorna 1-24. Varje dag fick han äta en kaka. När han blev stor mindes han den smarta idén och tillverkade en kalender med luckor som blev succé världen över. 
(http://web.de/magazine/unterhaltung/weihnachten/grosser-adventskalender-16761126)
  • Bastu
(http://www.yle.fi/kampanjat/joulu/)

(http://www.wanhawarikko.fi/)
  • Lillajulsmat
  • Krans till dörren
    (http://vartlillahem.blogspot.fi/2008/11/julkrans.html)
  • Julkort
    - man kan göra egna eller köpa och sända med det röda kuvertet som delas ut i hela Finland för de som vill skicka julkort till nära och kära

(http://websystem.itaccess.se/system/visa.asp?HID=1114&FID=950&HSID=17312&ActMenu=17667)
  • Lillajulgran
(http://karperobygge.blogspot.fi/2013/12/julgran.html)
  • Julstjärna

(http://www.krukvaxter.se/pages/pages.asp?Pagenr=394)
  • Hyacint - ger en god doft

(http://www.mynewsdesk.com/se/mastergron/images/hyacint-en-av-de-sju-som-ger-en-froejdefull-jul-60731)
  • Glögg med pepparkakor, russin, mandel

(http://flickanokakorna.se/2010/11/29/adventsmys-med-hembryggd-glogg/)

  • Änglaspel - för det klingande ljudet
(http://www.xn--nglaspel-zza.se/)


Julöppning

(http://www.obotnia.fi/evenemang/showEvent/5823)

Julmarknad på salutorget 9-18. Evenemang för familjen. Affärerna har öppet till kl.18. 
Fyrverkerishow kl.17
Fire works at 17 on Vasa torg
Vasas Julöppning ordnas ofta en lördag i Vasa. Affärerna och caféerna i centrum har öppet till kl. 18.
På salutorget är julmarknaden igång mellan 09-18, på eftermiddagen ordnas det program för hela familjen längs med gågatan och kl. 17.00 kan man njuta av ett fantastiskt fyrverkerishow.

Prisinformation: Avgiftsfritt evenemang

Arrangör
Vasa Affärscentrum rf
Raastuvankatu 20, 65100, VAASA

onsdag 4 november 2020

Adjektiv - ordklass

 

Vad är adjektiv?


Hur använder man adjektiv?

"Adjektiv" är ord som beskriver hur någon eller något
är eller ser ut.

HURUDAN?

HURUDANA?

Ordet adjektiv kommer från början från ett ord som betyder "ord som kan läggas till".

När du vill berätta hur någon eller något är eller ser ut, använder du ord från ordklassen adjektiv.

Du beskriver alltså en person eller sak med ett adjektiv.

En röd ros. Pojken är stark.

Adjektiven står alltid tillsammans med ett substantiv eller pronomen.

Exempel på olika adjektiv: Stor, liten, röd, sur, gul, tjock, kraftig, glad och svart.

Placering av adjektivet

Du kan sätta adjektivet på olika ställen i din kommunikation. Det ändrar inte på adjektivets betydelse.

Adjektivet kan stå framför substantivet

  • Den röda bollen.
  • En sur flicka.
  • Den svarta grisen.
  • Den tjocke polisen.
  • En stor hund kom på vägen.

Flera adjektiv kan stå framför substantivet

  • Ett underbart, vackert och rött hus.
  • En ung, snygg flicka.
  • Vilka stora, röda tomater som ligger där!
  • Han såg en stor, kraftig hund.
  • Ulla hämtade en fin, svart katt.

Adjektivet kan stå efter substantivet

Adjektivet kommer då efter orden vara eller bliva och dess olika former.

  • Bollen är rund.
  • Grisen är tjock.
  • Han blev stor.
  • Olle hade blivit lång.
  • Stina var söt.
  • Hon är snygg och glad.
  • Olle är framgångsrik, rik, snygg samt trevlig.

Fler exempel på adjektiv som står efter substantivet

Lägg märke till att de beskriver personen eller djuret.

  • Pär sprang själv i skogen.
  • Ewa gick alltid ensam och shoppade.
  • Joel ligger trött i sängen.
  • Henrik satt glad i stolen efter lotto-vinsten.
  • Berit kom ensam till festen.
  • Lill har stått länge ledsen vid trädet.
  • Olle simmar pigg vidare.
  • Hunden kom trött hem efter rundan.

Böjning av adjektiven

Du ändrar form på (böjer) adjektiven, när du kommunicerar med andra människor.

Man kan böja adjektivet på två olika sätt: genom "kongruensböjningar" och genom att använda adjektivens olika böjningsformer, som finns i deras "komparationer".


Adjektivets kongruensböjning

"Kongruensböjning" är när man ändrar form på adjektivet (böjer det) för att det skall passa substantivet.

Exempel: Kan du kongruensböja ordet "fin"?

"Kongruensböjning" är också själva uppställningen av ett adjektivs olika böjningar för att passa substantivet.

Exempel: Läraren skrev upp kongruensböjningen på tavlan.

Exempel på olika kongruensböjningar av adjektiv

  • Röd, rött, röda
    En röd bil körde just förbi.
    Han höll upp ett rött skynke.
    Ät inte röda karameller.
  • Dyr, dyrt, dyra
    Var det en dyr vas?
    Kalaset blev dyrt.
    Det var dyra blommor du köpte.
  • Fin, fint, fina
    Vilken fin hamster du har!
    Ulla fick ett fint skrivbord i present.
    Endast fina gäster fick komma in.

Kongruensböjningen av adjektivet påverkas av substantivets genus och numerus.

Se artikeln om substantivet genus och numerus.

  • Maskulint substantiv i singular form:
    En lycklig man gick på gatan.
  • Maskulint substantiv i plural form:
    Lyckliga män gick på gatan.
  • Substantiv från t-genus i singular form:
    Ett vackert träd står på tomten.
  • Feminint substantiv i singular form:
    En vacker kvinna tittade på utsikten.
  • Feminint substantiv i plural form:
    Vackra kvinnor tittade på utsikten.
  • Substantiv från n-genus i singular form:
    En röd bil körde fort.
  • Substantiv från t-genus i singular form:
    Ett rött hus skall rivas.
  • Substantiv från n-genus i plural form:
    Röda bilar körde fort.
  • Maskulint substantiv i singular form:
    En snygg man gick på gatan.
  • Substantiv från t-genus i singular form:
    Ett snyggt skrivbord står i rummet.
  • Substantiv från t-genus i plural form:
    Snygga skrivbord står i rummet.


Att komparera adjektivet

"Att komparera" adjektivet innebär att man säger eller skriver adjektivets olika jämförelseformer.

Exempel: Nils gjorde en komparation av ordet "glad".
Hon kunde göra en komparation av adjektivet "söt".
Kan du komparera det ordet?
Barnen lärde sig att komparera olika adjektiv.


"Komparation" är även namn på adjektivets olika jämförelseformerna uppställda i en viss ordning.

Exempel: Här är en komparation av ordet "dålig".
Man kan inte ändra på en komparation.
Olle hittade många komparationer av adjektiv i boken.
Stina skrev ner sina komparationer i skrivboken.

Ordet komparera betyder ursprungligen att "jämföra olika saker med varandra".


Hur man komparerar de olika adjektiven

En komparation av adjektivet gör man oftast genom att lägga till ändelserna – are och – ast.

Nils är svag, men Per är svag-are och Bill är svag-ast.

Adjektivets olika jämförelseformer:

  • Positiv
    Grundformen kallas positiv: glad.
  • Komparativ
    Andra jämförelseformen kallas komparativ: gladare.
  • Superlativ
    Den högsta jämförelseformen kallas superlativ: gladast.


Vanlig komparation av adjektivet

Komparation av adjektivet genom att lägga till ändelserna – are och – ast.

Positiv – komparativ – superlativ

  • Glad – gladare – gladast
    Stina är glad, Olle är gladare, men Pär är gladast.
  • Sur – surare – surast
    Aina är sur, jag är surare, men August är surast.
  • Snäll – snällare – snällast
    Hon är snäll, han är snällare, men Oskar är snällast.
  • God – godare – godast
    Tårtan är god, kakan är godare och glassen är godast.
  • Söt – sötare – sötast
    Flickan är söt, mamman är sötare men mormor är sötast.


Adjektivet ändrar vokal

Ibland när du komparerar ändrar du vokal på adjektivet.

Positiv – komparativ – superlativ

  • Stor – större – störst
    Victor är stor, Hugo är större, men Bengt är störst.
  • Tung – tyngre – tyngst
    Mopeden är tung, bilen är tyngre och lastbilen är tyngst.
  • Lång – längre – längst
    Peter är lång, Bosse är längre men Björn är längst.
  • Ung – yngre – yngst
    Yngve är ung, Berit yngre och Hannah yngst.
  • Låg – lägre – lägst
    Bordet är lågt, stolen lägre och pallen lägst.


Adjektivet ändras helt

Vid vissa tillfällen när du komparerar måste du ändra adjektiven helt.

Positiv – komparativ – superlativ

  • Liten – mindre – minst
    Ture är liten, hon är mindre, men Anton är minst.
  • Bra – bättre – bäst
    Lisa tycker att katter är bra, hundar är bättre och hästar är bäst.
  • Dålig – sämre – sämst
    Yngve är dålig på bordtennis, Johan är sämre men Pär är sämst.
  • Gammal – äldre – äldst
    Olof är gammal, Vera äldre men Elin är äldst.
  • Ond – värre – värst
    Ormen är ond, skorpionen värre och krokodilen värst.


Komparation av längre adjektiv

Längre adjektiv kan kompareras genom att man använder orden
"mer" och "mest".

Positiv – komparativ – superlativ

  • Kritisk – mer kritisk – mest kritisk
  • Högljudd – mer högljudd – mest högljudd
  • Omtyckt – mer omtyckt – mest omtyckt
  • Spännande – mer spännande – mest spännande
  • Intressant – mer intressant – mest intressant


Adjektiv som ej går att komparera

En del adjektiv kan inte ingå i en jämförelse och kan därför inte kompareras.

  • Gravid
  • Död
  • Barhuvad
  • Trekantig
  • Daglig

Substantivering av adjektiv

"Substantiverat adjektiv" är ett adjektiv som har gjorts om och fungerar som ett substantiv.

Du kan göra om adjektiv så att det fungerar som ett substantiv, när du kommunicerar med andra människor.

Orden "den", "det" eller "de" måste då ibland sättas framför adjektivet.

  • Den gamle gick och lade sig.
  • De unga satt längst fram i kyrkan.
  • Det finns kaffe till både unga och gamla.
  • Den lille skrattade i vagnen.
  • De äldre hämtade nya rullstolar.
  • Äldre och yngre kan samsas vid bordet.
  • Det sanna kommer alltid fram till slut.
  • Maten kom snabbt till oss unga.
  • De fina lägger du i hyllan.
  • Den söta vill jag dansa med.
  • Vi äldre fick gå före i kön.
  • De dåliga kan du slänga.

Nu vet du vad adjektiv är och hur de används!

(http://www.ordklasser.se/adjektiv.php)

Printfriendly