söndag 7 december 2014

Sibeliusdagen, den finländska musikens dag 8.12



Jean Sibelius är utomlands den mest kända finländska kompositören och tondiktare.
Född 8 december 1865 i Tavastehus och död 20 september 1957 i Träskända i Nyland.

Jean sibelius.jpg

onsdag 3 december 2014

I och med Finlands självständighetsdag - alla nationalsånger inom vår klass

På lördag (6.12) är det självständighetsdag i Finland.


  • År 1917 förklarades Finland vara självständig efter att ha hört till Sovjetunionen (= idag Ryssland) från 1809.
  • Tradition är att man tänder blåvita ljus hemma.
  • 6.12 är varje år en röd dag (= ledig dag) i Finland:
    Alla butiker är stängda hela dagen oberoende vilken veckodag det är.


 Finlands nationalsång på finska: Maamme laulu svenska: Vårt land  

 Estlands nationalsång: Mu isamaa, mu õnn ja rõõm  


 Equadors nationalsång: Salve, Oh Patria  

 Brasiliens nationalsång: Hino Nacional Brasileiro  

 Ukrainas nationalsång: Shche Ne Vmerla Ukrainy  

 Filippinska nationalsången: Lupang Hinirang  

 Italiens nationalsång: Fratelli d italia  

 Indiens nationalsång: Jana Gana Mana  

 Rumeniens nationalsång: Deşteaptă-te Române  

 Greklands nationalsång

torsdag 20 november 2014

Språkträd

Indo-European Language Family Tree

An interesting diagram showing the family tree of Indo-European languages. At the bottom is Proto-Indo-European, the reconstructed common ancestor. Its word *wel (‘turn’), for example, gave rise eventually to English words including: waltz, valve, convolve, evolve, revolt, valley, helix, wallow, willow, walk and Helen ~ http://www.amazon.com/Unfolding-Language-Evolutionary-Mankinds-Invention/dp/0805079076

Badrum

Ett badrum

Vardagsrum




.Vardagsrum

Sovrummet

*Sovrum

Describing a Children's Bedroom. Visit: www.emilieslanguages.com or https://www.facebook.com/emilieslanguages #emilieslanguages #bedroom
(https://www.thinglink.com/scene/519750424568266753)

Köket

En film om mat


Skriv vad de olika sakerna heter i köket

in de keuken
(http://englishwilleasy.com/english-through-pictures/place-english-through-pictures/kitchen-area/)

in de keuken 2
(http://englishwilleasy.com/english-through-pictures/place-english-through-pictures/kitchen-area/)

Ett kök

¿Quiénes son?, ¿qué hacen?, ¿dónde están?
(http://leschosettes.canalblog.com/tag/Nathan)


Hemmet - kök

Vad ser du på bilden?
Vem ser du?
Vad gör de?

Barnkonventionen 25 år idag! 20.11.2014

Idag är det 25 år sedan Barnkonventionen offentliggjordes och började användas.

Vi uppmärksammade Barnkonventionen idag i vår klass, genom en liten tillbakablick till FN dagen. Vad är FN, vad gör de?

Vad är barnkonventionen?
Vad står i den?
Vad betyder det eller vad innebär det i barnens liv eller i mitt liv?


Läs om Barnens rättigheter på ditt språk eller ett språk du kan:
Svenska
Finska
Engelska
Ryska
Rumänska
http://www.lapsiasia.fi/sv/material/brochyrer_om_barnets_rattigheter

Här finns det mer text:
http://www.yle.fi/vetamix/media/pdf/BO_Finland_barns_ungas_rattigheter.pdf


onsdag 12 november 2014

Radio intervjuade i Haga skola

Yle kom till Haga skola och intervjuade oss om skolgångsbiträden och assistenter.

Marina - läraren
Maria - skolgångsbiträde
Ann-Christine - rektorn

Lyssna på intervjuerna:

Marina & Maria
http://arenan.yle.fi/radio/2416469?start=9m30s

Rektorn:
http://arenan.yle.fi/radio/2416471?start=6m1s

fredag 7 november 2014

Farsdag i Finland

På söndag är det farsdag!

Då har man chansen att fira pappa som också kan kallas för far, men det kan också vara en annan man i familjen; bonuspappa, morfar, farfar, familjebekant.

Någon man som är viktig i ens liv.

Fler familjer har som tradition att fira med morgonmål till pappa, antingen till sängen eller till morgonmålsbordet. Alla utom pappa stiger upp tidigare på morgonen och förbereder ex. kaffe eller annat att dricka samt något att äta och väcker sedan pappa.

Här har jag samlat lite idéer inför farsdag:
http://www.pinterest.com/vattukvinna/farsdag-fathers-day/ 

Plasta böcker och häften

Här finns några filmer på hur du kan plasta böcker som inte har plast på sig.

Here are some tutorials in english how to wrap books with contact plastic.

The books that student gets from school need to have plastic on to keep in a good shape a whole year. The homes are supposed to buy the plstic by them selfes from a normal store like Citymarket, K-market, S-market... If you need to ask a person it is called: kontaktplast







tisdag 4 november 2014

LÄSORDNING

Vad betyder bokstäverna i läsordningen?

GY = Gymnastik

Ma = Matematik

Mu = Musik

Sl = Slöjd (handy craft)

Bk = Bildkonst (art)

Bi/Ge = Biologi eller geografi

FyKe = Fysik eller kemi


Eng = Engelska

torsdag 2 oktober 2014

Motsatsord - lista

Motsatser – Opposite words
Bra                Dålig
Kall               Het/ Varm
Långt borta   Nära
Våt                Torr
Smutsig         Ren
Fet/ Tjock     Mager/ Smal
Över              Under
Öppen           Stängd
Liten             Stor
Lite               Mycket
Vänster         Höger          
Utanför         Innanför/ Inuti
Lätt               Svår
Lätt               Tung (kilogram)
Tom              Full
Mjuk             Hård
Hög               Låg
Långsam       Snabb
Lång             Kort
Mörk            Ljus
Gammal       Ung
Gammal       Ny
Uppe            Nere
Vacker         Ful
Glad             Ledsen
Rak        I     Krokig      S
Tråkig          Rolig
Frisk             Sjuk
Först (nr.1)    Sist
Bred              Smal
Stark             Svag
Börja             Sluta
Hel                Sönder/ Trasig
Före              Efter
Fattig (0 euro) Rik (1 miljon euro)
Somna           Vakna
Sälja              Köpa
Ge                 Ta
Gråta            Skratta
Fred              Krig

onsdag 24 september 2014

Första "snön"

Igår kom det första tecknet på att vinter kommer.
Vi var på väg mot planen ute för att ha gymnastik då ett mörkt moln sökte sig över skolan och plötsligt börjar mjukt hagel falla ner och klassens elever jublar över att det faller ner snöliknande korn och för vissa att det är första gången de ser något sådant!

Lekar för rasten eller för hemmet

Lär dig lekar för rasten:

Rastlekar
Rastlekar

måndag 22 september 2014

Vinter, Norrsken, Aurora Borealis, Kaamosaika




kaamosaika

Kläder för när det blir kallt

Så slipper du frysa i vinter

Närmast kroppen
Underställ i syntet eller ylle. Inte bomull som suger åt sig fukt, blir kallt och kyler i stället för att värma.

Mellanlager

Ett eller flera lager ylle, fleece eller flanell.

Ytterst

Rymlig och vindtät jacka som går ner över rumpan och har en rejäl krage som skyddar halsen.

Händerna

Tumvantar med foder som går upp över handlederna.

Fötterna

Skorna behöver inte vara fodrade, det är yllesockan och sulan som isolerar. Flera strumpor av ylle och filtsulor i skorna isolerar bäst.

Huvudet

Om du arbetar eller rör dig så att du blir varm väljer du en stickad luva som släpper ut en del av överskottsvärmen från huvudet. Om du håller dig stilla bör du ha en vindtät och fodrad mössa, gärna med nervikbart skydd för nacke och öron.
Källor: Olle Rosén, köldexpert, Jon Ljunglöf, Naturkompaniet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article12059038.ab


Steg

Hur man klär sig för kylan. Klä för lämplig aktivitetsnivå.
Hur man klär sig för kylan. Klä för lämplig aktivitetsnivå.
  1. 1
     Klä sig i lager. Använd många tunna, varma skikt snarare än några tjocka lager. Det kommer att isolera bättre och tillåter dig att strippa skikt om temperaturen stiger. 
  2. 2
     Klä för lämplig aktivitetsnivå.Dressing för en aktiv dag med skidåkning kommer att vara annorlunda än att klä en stillasittande dag på isfiske. 
  3. 3
     Köp eller hitta ett par isolerade stövlar. Helst bör fodret vara ull eller syntet - inte bomull. Foder kan köpas separat. Du kan köpa stövlar redan med fodret, eller använd stövlar två storlekar större än vanligt, och använda ett foder. 
  4. 4
     Bär vinter strumpor. Varm vinter strumpor är viktiga för att hålla varma torra fötter. Ull är bäst, men bra syntetiska "fleece" strumpor är ofta ganska bra. Du kan lager strumpor, men var försiktig så att dina fötter är bekväma och cirkulationen stängs inte. 
  5. 5
     Använd en god kvalitet päls, parkas, eller jacka. Generellt gäller att ju tjockare desto bättre, om det är en syntetisk skidjacka, en ull ärta kappa, eller en dunjacka. 
  6. 6
     Ha ett underställ. En "baslager" är långkalsonger, facklig kostym, långkalsonger, eller vad kan ge en varm, ljus bas till din vinterutrustning. Merinoull produkter är erkända som en av de bästa basskikten tillgängliga. 
  7. 7
     Bär en hatt. Kom ihåg - värme stiger, och du inte vill förlora den. 
  8. 8
     Använd handskar eller vantar. Fingrar och händer är mycket känsliga för kyla, så håll dem omfattas. Mycket tunna handskar (som "magiska handskar") är bättre än ingenting, men bekväma, varma handskar är viktiga. 
  9. 9
     Handvärmarna kan vara användbart, speciellt om du inte har tak över huvudet hands. De kan köpas vid alla utomhus eller jakt butik. Aldrig använda dessa som ett substitut för att klä varmt, dock. 
  10. 10
     Bära mer än ett skikt på benen. Konstigt, kommer vissa människor bär fem skikt på sin torso, och bara ett lager på benen. Åtminstone ha ett underställ som långkalsonger och ett yttre skikt, som snowboard byxor. 
  11. 11
     Förvaras torrt. Att vara våt kommer att orsaka chill att ställa in snabbare än om du är torr. Har vattentät eller åtminstone vattenavvisande yttre skikt. 
  12. Källa: http://wke.sarpat.com/hur-man-klar-sig-for-kylan

Kläder i flera skiktDen metod som gäller för att hålla sig varm och torr, är att klä sig enligt  flerskiktsprincipen

Luften i och mellan lagren isolerar. Genom att lägga till 
eller ta bort kan man lätt anpassa klädseln efter temperatur och 
aktivitetsgrad. Flera tunna skikt är ofta bättre än ett tjockt. 

  1. Det inre skiktet håller kroppen torr.
  2. Mellanskiktet håller kroppen varm.
  3. Det yttre skiktet skyddar kroppen mot vind och väta.
Picture

Det inre skiktet håller kroppen torr. Innerskiktets material bör vara
underställ av syntet (superunderställ), ullblandning eller silke som har
fukttransporterande egenskaper.  Undvik bomull som absorberar fukt och är kylande.

Mellanskiktet håller kroppen varm. Dessa plagg bör vara av ull eller fleece.
Ullen är fantastisk eftersom det har god temperaturreglerande funktion och håller värmen även när den är fuktig.

Det yttre skiktet skyddar mot vind, regn och snö. Dessa plagg ska vara av
material som är vindtäta och vattenavvisande, beroende på väderlek.
Kläderna ska vara lätta att ta på och av, vara oömma, rymliga och praktiska.
Kläder ska vara anpassade för lek och ge rörelsefrihet, annars leder det ofta till passivitet och kanske börjar frysa. Bra ventilation är viktigt för att slippa obehaglig kondens.

Skor
Skornas form och funktion är viktig när man är ute mycket. Fötterna ska inte bli skavda, klämda eller våta. Barnskor bör vara 1,5 cm längre än foten och så breda att fötterna inte kläms ihop. I kyla är läderstövlar/kängor med tjock sula bäst. Tänk på att smörja in läder och sömmar emellanåt så det inte läcker in fukt. Strumporna ska hålla fötterna torra och lagom varma. Stövlar bör vara av gummi, inte plast och gärna ha träinnersula eller gelänk för bättre stöd och isolering för foten.

Mössa 
På sommaren bör barnen ha en skyddande solhatt eller keps och på vår och höst en tunnare mössa. Vintertid kan barnen behöva en vindtät mössa. Vintertid är det lika viktigt att vara uppmärksam på vind som att kolla temperaturen innan det är dags att gå ut. Ett annat gott råd att tänka på vintertid är att låta bli att tvätta barnens ansikten på morgonen då den skyddande hinnan försvinner och de flesta hudkrämer innehåller vatten som också kyler ner.

Handskar eller vantar?
Händerna är något som är känsligt och som är viktigt att skydda vid utevistelse.
När man utforskar sin omvärld och bygger upp förståelse och kunskap genom sina upptäckter utomhus med hjälp av sina sinnen (lukta, smaka, känna osv) är händerna ett viktigt verktyg.
Handskarna blir lätt hinder vilket gör att barnen oftast vill arbeta utan något på händerna.
Fingervantar/handskar, trots att de är svåra att ta på ett litet barn kan då vara bra, men det blir snabbt för kallt för dem då vintern kommer.
Vintertid är tumvantar att föredra med ett längre skaft som håller snö, fukt och kyla borta från glappet mellan ärm och handske. Även under vind- eller vattentäta vantar är det bra att ha innervantar i ull, de värmer även om det blir fuktiga. Alla vantar som tillverkas i dag med membran i olika konstmaterial för att skydda mot fukt, vind och kyla tål inte att torkas i torkskåp, då förstörs de.
Därför behövs flera par vantar för ombyte, för man blir snabbt nedkylda om de är blöta eller fuktiga.

Klassens kalender - Förberedande



Här kan du prenumerera på klassens kalender till Google kalender:

Röda korset & hungerdagen 2014 18-20.9

Hungerdagen 2014 - Finlands röda kors

Idag fick vi ett postkort där det var skrivet hur mycket pengar vi samlat in inom Haga skola, nu undrar vi ju förstås hur mycket hela Finland tillsammans lyckats samla in?

  • I hela Finland har Röda korset samlat ihop:       euro
  • I Haga skola har vi samlat ihop till XX euro
  • I Förberedande undervisning har vi samlat ihop X euro
Röda korsets lista på hur mycket pengar som behövs för olika ändamål

I vår klass funderade elever på vad det kan vara för katastrofer och vad Röda korset kan hjälpa till med. Elever hade också frågor på ifall Röda korset hjälper till i Finland också, och det gör de, men vi har inte så mycket naturkatastrofer i Finland.

Här finns några filmklipp att titta på, kanske du förstår bättre vad Röda korset gör efter att du sett någon av filmerna:





Människor berättar vad de har varit med om för katastrofer:

Veckans program v.39


Kläder som klassen har kategoriserat

Du kan ha en hatt på huvudet om det är fest eller en solhatt.
Du kan ha slips/ scarf/ schal runt halsen om du vill klä dig festligare.

På vintern kan du ha mössa på huvudet för att hålla huvudet varmt.
På sommaren kan du ha keps
Halsen kan du skydda från kallt och vind med halsskydd/ halsduk.
På övre kroppen kan du ha på dig:
a) Regnjacka - om det regnar
b) Kappa - är som en lång jacka, ända ner till knäna nästan
c) Jacka som skyddar mot vind & blåst= vindjacka eller kyla= vinterjacka

Då du kommer från duschen kan du använda en morgonrock/ badrock
Då du ska sova kan du klä på dig en pyjamas eller
nattlinne - som ser ut som en klänning, du behöver inte byxor då
 









Då man ska på fest, ex. bröllop = wedding har ofta kvinnor en klänning
och män en kostym



Knäppen låter och finns ofta på jackor och ibland på väskor
Knappar finns på skjortor och man trär de genom ett hål
Simdräkt/ baddräkt behöver du när du är i simhallen eller på stranden

På övrekroppen kan du ha
Tröja - allmänt ord för långärmad
Långärmad - långa ärmar
Polotröja - en tröja som går ända upp över halsen
Collagetröja - en tröja med materialet collage, som ofta används för sportkläder
Väst - man har ofta en långärmad/ kortärmad under den
Skjorta - har alltid knappar och en krage som kan vara olik stor

Om man inte har långärmad, kan man ha kortärmad 

Flickor kan ha BH = BröstHållare
Linne eller topp kallar flickor ofta sina ärmlösa kläder
Ärmlös kan både flickor och pojkar använda

På händerna kan du ha:
Handskar - allmänna ordet för det du har på händerna
Du kan ha vantar/ tumvantar, men också fingervantar
En mudd finns ofta på collegetröjor för att ärmen inte ska falla ner 
Extra för benen:
Bälta använder man för att det är snyggt eller för att byxorna inte ska falla ner
Dragkedja finns på fler klädesplagg: byxor, tröjor, jackor, väskor, skor...
Ett par byxor = 2 byxben
I byxfickan kan man sätta saker för att inte tappa dem

Ovanpå kalsongerna eller trosorna kan man använda:
Långkalsonger - för att inte få kallt
Strumpbyxor - med kjol/ klänning/ shorts eller för att inte få kallt
Byxor av olika material: jeansbyxor, collagebyxor, vindtäta byxor
På sommaren kan man använda kjol och shorts
Trosor eller kalsonger klär man på sig nästan först om man är naken



På fötterna:
Först behöver du strumpor och sedan skor,
beroende på väder och om det är sommar eller vinter har man olika skor
Gummistövlar - om det regnar och är vått
Tofflor - används inomhus för att inte bli smutsig/ våt från golvet
Sandaler - sommaren, ex. flip-flop

Strumpor har man på fötterna
På vintern kan det vara skönt med yllesocker på fötterna då det är kallt på golvet
Yllesocker är gjorda av får ull och håller värme bra = värmeisolerande


Adjektiv & pronomen

Avancerad:

Adjektiv och pronomen på samma gång - fyll i 

Adjektiv och pronomen på samma gång i skriftlig övning - Word dokument 

Substantiv - saker och ting som man kan sätta en/ett före


Substantiv - word dokument att printa
Bestämd form: ex. En bok, Boken - Fyll i 
Bestämd form: ex. En bok, Boken - Word dokument
Skriv in rätt substantiv

Adjektiv - hur någon/ något är

Adjektiv - träna











Finlandssvenska

Fakta om finlandssvenska på Wikipedia

Några fakta

I Finland har det genom tiderna funnits både en finsktalande och svensktalande befolkning. Även om de svensktalande främst bott i kustområdena och på Åland har de två folkgrupperna aldrig levt helt isolerade från varandra. På så sätt har det under en lång tid funnits tvåspråkiga människor i Finland.

De svenskspråkigas antal i Finland

År 1610 fanns det ca 70 000 svenskspråkiga i Finland. De utgjorde ca 17,5 % av hela befolkningen.
År 1880 var de svenskspråkigas antal ca 294 900 och 14,3 % av hela Finlands befolkning. Härefter har antalet svenskspråkiga hållits ganska konstant medan den procentuella andelen minskat, p.g.a. att den finskspråkiga befolkningen kraftigt ökat. År 2002 fanns det 290 251 svenskspråkiga som utgjorde 5,6 % av Finlands befolkning.

För 50 år sedan levde ca 60 % av finlandssvenskarna i kommuner med svenska som majoritetsspråk, idag är procenttalet ungefär 50. Särskilt i Helsingfors har befolkningsstrukturen kraftigt förändrats sedan förra sekelskiftet. Då var ca 40 % av helsingforsarna svenskspråkiga mot 6,3 % år 2002. Ändå utgör de nästan 40 000 svenskspråkiga helsingforsarna den absolut största svenska befolkningen i någon kommun eller stad i Finland.

Utbredd tvåspråkighet bland finlandssvenskarna
Finskspråkiga och svenskspråkiga lever i nära kontakt, en del svenskspråkiga bor till och med i områden isolerade från andra svenskspråkiga. Påföljderna av detta är dels blandäktenskap, dels ökad tvåspråkighet. En påföljd av de svenskspråkigas tvåspråkighet är att tvåspråkigheten bland de finskspråkiga minskat, eftersom de finskspråkiga i allt mindre utsträckning ”behöver” kunna svenska.

Man bör ändå komma ihåg att inte alla finlandssvenskar är tvåspråkiga eller kan finska. Hälften av finlandssvenskarna lever i kommuner med svenska som majoritetsspråk och behöver kanske inte använda finska i sitt dagliga liv. En stor del av barn under skolåldern och en del av de vuxna svenskspråkiga är mer eller mindre enspråkigt svenska. Många av dem har de facto dialekten som modersmål och standardsvenskan är således deras andraspråk.

Uttal på svenska - pronunciation

Världen och länder på svenska

Ordföljd

Plural - flera

Familjen





Avancerad:

Känslor

Digitala spåret:

Det finns 5 filmer i ett program som heter Vara vänner att titta på:

Kläder

Digitala spåret:

















torsdag 18 september 2014

Träna pronomen - "personord"



Printa ut:

http://www.edu.fi/download/112026_andrasprak_gramm_pronomen_personliga.pdf

http://www.edu.fi/download/112030_andrasprak_gramm_pronomen_possessiva.pdf

http://www.edu.fi/download/112028_andrasprak_gramm_pronomen_personliga_objekts.pdf

Verb - aktivitetsord

Verb. Dra texten till rätt bild

Du kan printa ut själv om du vill:





















Alfabetet ljudning - hur det låter när man säger bokstaven på svenska

Tungvrickare & idiomatiska uttryck




1
Sju skönsjungande sjuksköterskor skötte sjuttiosju sjösjuka sjömän på skeppet "Shanghai".
2
Barbros bror badade bara i Barsebäck.
3
Pappa hänger upp hinkar i taket.
4
Ett pepparkorn i en kopparpanna,
två pepparkorn i en kopparpanna,
tre pepparkorn i en kopparpanna,
fyra ..., fem ..., sex ..., sju ..., åtta ..., nio ....
5
Packa pappas kappsäck med åtta pepparkorn.
6
Sju sjösjukliga sjömän sköttes av sjutton sköna sjuksköterskor.
7
Droskkusken Max kuskar med fuxar och fuskar med droskkusktaxan.
8
Ställ stället i ställ-stället i stallet istället.
9
Knut satt vid en knut och knöt en knut.
När Knut knutit knuten var knuten knuten.
Ö, ö,
Hö ö,
Hö ös mö.
Had' dom int' i Haddom, så har dom väl i Hardom.
from the Swedish-speaking region of Östra Nyland in Finland
Flyg, fula fluga, flyg, (över Ålands hav)! Och den fula flugan flög.
from the Swedish-speaking parts of Finland
Sju sjösjuka sjömän sköttes av sjuttisju sköna sjuksköterskor på det sjunkande skeppet Shanghai.
Farfar, får får får?
Nej, får får inte får, får får lamm.
Cecilia cyklade genom centrala Cypern efter cigaretter och citroner.
I åa ä e ö å i öa ä e å.
Sju sköna sjösjuka sjuksköterskor på skeppet Shanghai.
Sex vaxade laxar i en vaxad laxask
Sju sjösjuka sjömän på skeppet Shanghai, sköljde sju skjortor i sjön.
Sex laxar i en lackask
Kvistfritt kvastskaft, kvistfritt kvastskaft, kvistfritt kvastskaft, ...
Sju sjuka sjuksköterskor tvättade sina skitiga stjärtar i rosa champagne.
Droskkusken Max kuskar med fuxar och fuskar med droskkusktaxan.
If you can say this sentence you are allowed to have another beer!
Dessa dagar kan man inte kalla kalla, de borde heta heta.
Visst måste Mats sitta sist.
Sotaren Selma samlar semlor. Se så många semlor Selma samlat.
Jag såg en såg och vart jag såg så såg jag bara såg vid såg.
Herbstskts
Herbst-sk-t-s are the morfems of the word. Herbst- is a surname. -sk- could be approximated to the english "-ish". -t- marks the gender neutrum. -s marks the case genitive.
Den gröna hönan gröpte gröt. Grön blev grunkans gröööööööt.
Att få en väska att växa av vätska är svårt.
Sex laxar i en lax ask.
Flug fula fluga och den fula flugan flög.
E' de' de' de' e'? Jia, de' e' de' de' e'!
Southern Swedisch dialect
Ställ stoet i stallet i Stöllet istället din stolle !
Som ”Frukt och Grönt” men med större mellanrum mellan Frukt och och och och och Grönt!
Di å dodi di do di
Swedish from Finnland (finlandssvenska)
En stursk struts krubbade kruska på ett kvistfritt kvastskaft.
Ha to he to he ha ja he he
Ostrobothnian dialect from the village Munsala
Typiskt västkustsk köksväxt
Västsvensk tidningsdistribution
name of a company
Ha o he ho?
He ha o he.
from Malax, Finland
Ta ti tu tå.
from Malax, Finland
Sju sjuksköterskor skötte sju sjösjuka sjömen på skeppet Shangai.
Har herrarna här hört hur Hanssons halta höna har hickat hela hösten.

Printfriendly