lördag 20 december 2014
söndag 14 december 2014
fredag 12 december 2014
måndag 8 december 2014
söndag 7 december 2014
Sibeliusdagen, den finländska musikens dag 8.12
Jean Sibelius är utomlands den mest kända finländska kompositören och tondiktare.
Född 8 december 1865 i Tavastehus och död 20 september 1957 i Träskända i Nyland.
lördag 6 december 2014
onsdag 3 december 2014
I och med Finlands självständighetsdag - alla nationalsånger inom vår klass
På lördag (6.12) är det självständighetsdag i Finland.
Finlands nationalsång på finska: Maamme laulu svenska: Vårt land
Estlands nationalsång: Mu isamaa, mu õnn ja rõõm
Equadors nationalsång: Salve, Oh Patria
Brasiliens nationalsång: Hino Nacional Brasileiro
Ukrainas nationalsång: Shche Ne Vmerla Ukrainy
Filippinska nationalsången: Lupang Hinirang
Italiens nationalsång: Fratelli d italia
Indiens nationalsång: Jana Gana Mana
Rumeniens nationalsång: Deşteaptă-te Române
Greklands nationalsång
- År 1917 förklarades Finland vara självständig efter att ha hört till Sovjetunionen (= idag Ryssland) från 1809.
- Tradition är att man tänder blåvita ljus hemma.
- 6.12 är varje år en röd dag (= ledig dag) i Finland:
Alla butiker är stängda hela dagen oberoende vilken veckodag det är.
Finlands nationalsång på finska: Maamme laulu svenska: Vårt land
Estlands nationalsång: Mu isamaa, mu õnn ja rõõm
Equadors nationalsång: Salve, Oh Patria
Brasiliens nationalsång: Hino Nacional Brasileiro
Ukrainas nationalsång: Shche Ne Vmerla Ukrainy
Filippinska nationalsången: Lupang Hinirang
Italiens nationalsång: Fratelli d italia
Indiens nationalsång: Jana Gana Mana
Rumeniens nationalsång: Deşteaptă-te Române
Greklands nationalsång
måndag 1 december 2014
fredag 28 november 2014
torsdag 20 november 2014
Köket
En film om mat
Skriv vad de olika sakerna heter i köket
(http://englishwilleasy.com/english-through-pictures/place-english-through-pictures/kitchen-area/)
(http://englishwilleasy.com/english-through-pictures/place-english-through-pictures/kitchen-area/)
(http://leschosettes.canalblog.com/tag/Nathan)
Skriv vad de olika sakerna heter i köket
(http://englishwilleasy.com/english-through-pictures/place-english-through-pictures/kitchen-area/)
(http://englishwilleasy.com/english-through-pictures/place-english-through-pictures/kitchen-area/)
(http://leschosettes.canalblog.com/tag/Nathan)
Barnkonventionen 25 år idag! 20.11.2014
Idag är det 25 år sedan Barnkonventionen offentliggjordes och började användas.
Vi uppmärksammade Barnkonventionen idag i vår klass, genom en liten tillbakablick till FN dagen. Vad är FN, vad gör de?
Vad är barnkonventionen?
Vad står i den?
Vad betyder det eller vad innebär det i barnens liv eller i mitt liv?
Läs om Barnens rättigheter på ditt språk eller ett språk du kan:
Svenska
Finska
Engelska
Ryska
Rumänska
http://www.lapsiasia.fi/sv/material/brochyrer_om_barnets_rattigheter
Här finns det mer text:
http://www.yle.fi/vetamix/media/pdf/BO_Finland_barns_ungas_rattigheter.pdf
Vi uppmärksammade Barnkonventionen idag i vår klass, genom en liten tillbakablick till FN dagen. Vad är FN, vad gör de?
Vad är barnkonventionen?
Vad står i den?
Vad betyder det eller vad innebär det i barnens liv eller i mitt liv?
Läs om Barnens rättigheter på ditt språk eller ett språk du kan:
Svenska
Finska
Engelska
Ryska
Rumänska
http://www.lapsiasia.fi/sv/material/brochyrer_om_barnets_rattigheter
Här finns det mer text:
http://www.yle.fi/vetamix/media/pdf/BO_Finland_barns_ungas_rattigheter.pdf
onsdag 12 november 2014
Radio intervjuade i Haga skola
Yle kom till Haga skola och intervjuade oss om skolgångsbiträden och assistenter.
Marina - läraren
Maria - skolgångsbiträde
Ann-Christine - rektorn
Lyssna på intervjuerna:
Marina & Maria
http://arenan.yle.fi/radio/2416469?start=9m30s
Rektorn:
http://arenan.yle.fi/radio/2416471?start=6m1s
Marina - läraren
Maria - skolgångsbiträde
Ann-Christine - rektorn
Lyssna på intervjuerna:
Marina & Maria
http://arenan.yle.fi/radio/2416469?start=9m30s
Rektorn:
http://arenan.yle.fi/radio/2416471?start=6m1s
fredag 7 november 2014
Farsdag i Finland
På söndag är det farsdag!
Då har man chansen att fira pappa som också kan kallas för far, men det kan också vara en annan man i familjen; bonuspappa, morfar, farfar, familjebekant.
Någon man som är viktig i ens liv.
Fler familjer har som tradition att fira med morgonmål till pappa, antingen till sängen eller till morgonmålsbordet. Alla utom pappa stiger upp tidigare på morgonen och förbereder ex. kaffe eller annat att dricka samt något att äta och väcker sedan pappa.
Här har jag samlat lite idéer inför farsdag:
http://www.pinterest.com/vattukvinna/farsdag-fathers-day/
Då har man chansen att fira pappa som också kan kallas för far, men det kan också vara en annan man i familjen; bonuspappa, morfar, farfar, familjebekant.
Någon man som är viktig i ens liv.
Fler familjer har som tradition att fira med morgonmål till pappa, antingen till sängen eller till morgonmålsbordet. Alla utom pappa stiger upp tidigare på morgonen och förbereder ex. kaffe eller annat att dricka samt något att äta och väcker sedan pappa.
Här har jag samlat lite idéer inför farsdag:
http://www.pinterest.com/vattukvinna/farsdag-fathers-day/
Plasta böcker och häften
Här finns några filmer på hur du kan plasta böcker som inte har plast på sig.
Here are some tutorials in english how to wrap books with contact plastic.
The books that student gets from school need to have plastic on to keep in a good shape a whole year. The homes are supposed to buy the plstic by them selfes from a normal store like Citymarket, K-market, S-market... If you need to ask a person it is called: kontaktplast
Here are some tutorials in english how to wrap books with contact plastic.
The books that student gets from school need to have plastic on to keep in a good shape a whole year. The homes are supposed to buy the plstic by them selfes from a normal store like Citymarket, K-market, S-market... If you need to ask a person it is called: kontaktplast
onsdag 5 november 2014
Matematikträning på internet
Matematik
- nomp
- haraldsserver - öva multiplikationstabell (hur snabb är du)
- webbmagistern
- elevspel i matematik
tisdag 4 november 2014
måndag 6 oktober 2014
torsdag 2 oktober 2014
Motsatsord - lista
Motsatser –
Opposite words
Bra Dålig
Kall Het/ Varm
Långt borta Nära
Våt Torr
Smutsig Ren
Fet/ Tjock Mager/
Smal
Över Under
Öppen Stängd
Liten Stor
Lite Mycket
Vänster Höger
Utanför Innanför/
Inuti
Lätt Svår
Lätt Tung
(kilogram)
Tom Full
Mjuk Hård
Hög Låg
Långsam Snabb
Lång Kort
Mörk Ljus
Gammal Ung
Gammal Ny
Uppe Nere
Vacker Ful
Glad Ledsen
Rak I Krokig
S
Tråkig Rolig
Frisk Sjuk
Först (nr.1) Sist
Bred Smal
Stark Svag
Börja Sluta
Hel Sönder/
Trasig
Före Efter
Fattig (0 euro) Rik
(1 miljon euro)
Somna Vakna
Sälja Köpa
Ge Ta
Gråta Skratta
Fred Krig
torsdag 25 september 2014
onsdag 24 september 2014
Första "snön"
Igår kom det första tecknet på att vinter kommer.
Vi var på väg mot planen ute för att ha gymnastik då ett mörkt moln sökte sig över skolan och plötsligt börjar mjukt hagel falla ner och klassens elever jublar över att det faller ner snöliknande korn och för vissa att det är första gången de ser något sådant!
måndag 22 september 2014
Kläder för när det blir kallt
Så slipper du frysa i vinter
Närmast kroppen
Underställ i syntet eller ylle. Inte bomull som suger åt sig fukt, blir kallt och kyler i stället för att värma.
Mellanlager
Ett eller flera lager ylle, fleece eller flanell.
Ytterst
Rymlig och vindtät jacka som går ner över rumpan och har en rejäl krage som skyddar halsen.
Händerna
Tumvantar med foder som går upp över handlederna.
Fötterna
Skorna behöver inte vara fodrade, det är yllesockan och sulan som isolerar. Flera strumpor av ylle och filtsulor i skorna isolerar bäst.
Huvudet
Om du arbetar eller rör dig så att du blir varm väljer du en stickad luva som släpper ut en del av överskottsvärmen från huvudet. Om du håller dig stilla bör du ha en vindtät och fodrad mössa, gärna med nervikbart skydd för nacke och öron.
Källor: Olle Rosén, köldexpert, Jon Ljunglöf, Naturkompaniet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article12059038.ab
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article12059038.ab
Steg
- 1Klä sig i lager. Använd många tunna, varma skikt snarare än några tjocka lager. Det kommer att isolera bättre och tillåter dig att strippa skikt om temperaturen stiger.
- 2Klä för lämplig aktivitetsnivå.Dressing för en aktiv dag med skidåkning kommer att vara annorlunda än att klä en stillasittande dag på isfiske.
- 3Köp eller hitta ett par isolerade stövlar. Helst bör fodret vara ull eller syntet - inte bomull. Foder kan köpas separat. Du kan köpa stövlar redan med fodret, eller använd stövlar två storlekar större än vanligt, och använda ett foder.
- 4Bär vinter strumpor. Varm vinter strumpor är viktiga för att hålla varma torra fötter. Ull är bäst, men bra syntetiska "fleece" strumpor är ofta ganska bra. Du kan lager strumpor, men var försiktig så att dina fötter är bekväma och cirkulationen stängs inte.
- 5Använd en god kvalitet päls, parkas, eller jacka. Generellt gäller att ju tjockare desto bättre, om det är en syntetisk skidjacka, en ull ärta kappa, eller en dunjacka.
- 6Ha ett underställ. En "baslager" är långkalsonger, facklig kostym, långkalsonger, eller vad kan ge en varm, ljus bas till din vinterutrustning. Merinoull produkter är erkända som en av de bästa basskikten tillgängliga.
- 7Bär en hatt. Kom ihåg - värme stiger, och du inte vill förlora den.
- 8Använd handskar eller vantar. Fingrar och händer är mycket känsliga för kyla, så håll dem omfattas. Mycket tunna handskar (som "magiska handskar") är bättre än ingenting, men bekväma, varma handskar är viktiga.
- 9Handvärmarna kan vara användbart, speciellt om du inte har tak över huvudet hands. De kan köpas vid alla utomhus eller jakt butik. Aldrig använda dessa som ett substitut för att klä varmt, dock.
- 10Bära mer än ett skikt på benen. Konstigt, kommer vissa människor bär fem skikt på sin torso, och bara ett lager på benen. Åtminstone ha ett underställ som långkalsonger och ett yttre skikt, som snowboard byxor.
- 11Förvaras torrt. Att vara våt kommer att orsaka chill att ställa in snabbare än om du är torr. Har vattentät eller åtminstone vattenavvisande yttre skikt.
- Källa: http://wke.sarpat.com/hur-man-klar-sig-for-kylan
Kläder i flera skiktDen metod som gäller för att hålla sig varm och torr, är att klä sig enligt flerskiktsprincipen.
Luften i och mellan lagren isolerar. Genom att lägga till
eller ta bort kan man lätt anpassa klädseln efter temperatur och
aktivitetsgrad. Flera tunna skikt är ofta bättre än ett tjockt.
Luften i och mellan lagren isolerar. Genom att lägga till
eller ta bort kan man lätt anpassa klädseln efter temperatur och
aktivitetsgrad. Flera tunna skikt är ofta bättre än ett tjockt.
- Det inre skiktet håller kroppen torr.
- Mellanskiktet håller kroppen varm.
- Det yttre skiktet skyddar kroppen mot vind och väta.
Det inre skiktet håller kroppen torr. Innerskiktets material bör vara
underställ av syntet (superunderställ), ullblandning eller silke som har
fukttransporterande egenskaper. Undvik bomull som absorberar fukt och är kylande.
Mellanskiktet håller kroppen varm. Dessa plagg bör vara av ull eller fleece.
Ullen är fantastisk eftersom det har god temperaturreglerande funktion och håller värmen även när den är fuktig.
Det yttre skiktet skyddar mot vind, regn och snö. Dessa plagg ska vara av
material som är vindtäta och vattenavvisande, beroende på väderlek.
Kläderna ska vara lätta att ta på och av, vara oömma, rymliga och praktiska.
Kläder ska vara anpassade för lek och ge rörelsefrihet, annars leder det ofta till passivitet och kanske börjar frysa. Bra ventilation är viktigt för att slippa obehaglig kondens.
Skor
Skornas form och funktion är viktig när man är ute mycket. Fötterna ska inte bli skavda, klämda eller våta. Barnskor bör vara 1,5 cm längre än foten och så breda att fötterna inte kläms ihop. I kyla är läderstövlar/kängor med tjock sula bäst. Tänk på att smörja in läder och sömmar emellanåt så det inte läcker in fukt. Strumporna ska hålla fötterna torra och lagom varma. Stövlar bör vara av gummi, inte plast och gärna ha träinnersula eller gelänk för bättre stöd och isolering för foten.
Mössa
På sommaren bör barnen ha en skyddande solhatt eller keps och på vår och höst en tunnare mössa. Vintertid kan barnen behöva en vindtät mössa. Vintertid är det lika viktigt att vara uppmärksam på vind som att kolla temperaturen innan det är dags att gå ut. Ett annat gott råd att tänka på vintertid är att låta bli att tvätta barnens ansikten på morgonen då den skyddande hinnan försvinner och de flesta hudkrämer innehåller vatten som också kyler ner.
Handskar eller vantar?
Händerna är något som är känsligt och som är viktigt att skydda vid utevistelse.
När man utforskar sin omvärld och bygger upp förståelse och kunskap genom sina upptäckter utomhus med hjälp av sina sinnen (lukta, smaka, känna osv) är händerna ett viktigt verktyg.
Handskarna blir lätt hinder vilket gör att barnen oftast vill arbeta utan något på händerna.
Fingervantar/handskar, trots att de är svåra att ta på ett litet barn kan då vara bra, men det blir snabbt för kallt för dem då vintern kommer.
Vintertid är tumvantar att föredra med ett längre skaft som håller snö, fukt och kyla borta från glappet mellan ärm och handske. Även under vind- eller vattentäta vantar är det bra att ha innervantar i ull, de värmer även om det blir fuktiga. Alla vantar som tillverkas i dag med membran i olika konstmaterial för att skydda mot fukt, vind och kyla tål inte att torkas i torkskåp, då förstörs de.
Därför behövs flera par vantar för ombyte, för man blir snabbt nedkylda om de är blöta eller fuktiga.
Röda korset & hungerdagen 2014 18-20.9
Hungerdagen 2014 - Finlands röda kors
Idag fick vi ett postkort där det var skrivet hur mycket pengar vi samlat in inom Haga skola, nu undrar vi ju förstås hur mycket hela Finland tillsammans lyckats samla in?
I vår klass funderade elever på vad det kan vara för katastrofer och vad Röda korset kan hjälpa till med. Elever hade också frågor på ifall Röda korset hjälper till i Finland också, och det gör de, men vi har inte så mycket naturkatastrofer i Finland.
Här finns några filmklipp att titta på, kanske du förstår bättre vad Röda korset gör efter att du sett någon av filmerna:
Människor berättar vad de har varit med om för katastrofer:
Idag fick vi ett postkort där det var skrivet hur mycket pengar vi samlat in inom Haga skola, nu undrar vi ju förstås hur mycket hela Finland tillsammans lyckats samla in?
- I hela Finland har Röda korset samlat ihop: euro
- I Haga skola har vi samlat ihop till XX euro
- I Förberedande undervisning har vi samlat ihop X euro
I vår klass funderade elever på vad det kan vara för katastrofer och vad Röda korset kan hjälpa till med. Elever hade också frågor på ifall Röda korset hjälper till i Finland också, och det gör de, men vi har inte så mycket naturkatastrofer i Finland.
Här finns några filmklipp att titta på, kanske du förstår bättre vad Röda korset gör efter att du sett någon av filmerna:
Människor berättar vad de har varit med om för katastrofer:
Kläder som klassen har kategoriserat
Du kan ha en hatt på huvudet om det är fest eller en solhatt. Du kan ha slips/ scarf/ schal runt halsen om du vill klä dig festligare. |
På vintern kan du ha mössa på huvudet för att hålla huvudet varmt. På sommaren kan du ha keps Halsen kan du skydda från kallt och vind med halsskydd/ halsduk. |
På övre kroppen kan du ha på dig: a) Regnjacka - om det regnar b) Kappa - är som en lång jacka, ända ner till knäna nästan c) Jacka som skyddar mot vind & blåst= vindjacka eller kyla= vinterjacka |
Då du kommer från duschen kan du använda en morgonrock/ badrock Då du ska sova kan du klä på dig en pyjamas eller nattlinne - som ser ut som en klänning, du behöver inte byxor då |
Då man ska på fest, ex. bröllop = wedding har ofta kvinnor en klänning och män en kostym |
Knäppen låter och finns ofta på jackor och ibland på väskor Knappar finns på skjortor och man trär de genom ett hål Simdräkt/ baddräkt behöver du när du är i simhallen eller på stranden |
Om man inte har långärmad, kan man ha kortärmad |
Flickor kan ha BH = BröstHållare Linne eller topp kallar flickor ofta sina ärmlösa kläder Ärmlös kan både flickor och pojkar använda |
På händerna kan du ha: Handskar - allmänna ordet för det du har på händerna Du kan ha vantar/ tumvantar, men också fingervantar En mudd finns ofta på collegetröjor för att ärmen inte ska falla ner |
Trosor eller kalsonger klär man på sig nästan först om man är naken |
Strumpor har man på fötterna På vintern kan det vara skönt med yllesocker på fötterna då det är kallt på golvet Yllesocker är gjorda av får ull och håller värme bra = värmeisolerande |
Finlandssvenska
Fakta om finlandssvenska på Wikipedia
Några fakta
I Finland har det genom tiderna funnits både en finsktalande och svensktalande befolkning. Även om de svensktalande främst bott i kustområdena och på Åland har de två folkgrupperna aldrig levt helt isolerade från varandra. På så sätt har det under en lång tid funnits tvåspråkiga människor i Finland.
De svenskspråkigas antal i Finland
År 1610 fanns det ca 70 000 svenskspråkiga i Finland. De utgjorde ca 17,5 % av hela befolkningen.
År 1880 var de svenskspråkigas antal ca 294 900 och 14,3 % av hela Finlands befolkning. Härefter har antalet svenskspråkiga hållits ganska konstant medan den procentuella andelen minskat, p.g.a. att den finskspråkiga befolkningen kraftigt ökat. År 2002 fanns det 290 251 svenskspråkiga som utgjorde 5,6 % av Finlands befolkning.
För 50 år sedan levde ca 60 % av finlandssvenskarna i kommuner med svenska som majoritetsspråk, idag är procenttalet ungefär 50. Särskilt i Helsingfors har befolkningsstrukturen kraftigt förändrats sedan förra sekelskiftet. Då var ca 40 % av helsingforsarna svenskspråkiga mot 6,3 % år 2002. Ändå utgör de nästan 40 000 svenskspråkiga helsingforsarna den absolut största svenska befolkningen i någon kommun eller stad i Finland.
Utbredd tvåspråkighet bland finlandssvenskarna
Finskspråkiga och svenskspråkiga lever i nära kontakt, en del svenskspråkiga bor till och med i områden isolerade från andra svenskspråkiga. Påföljderna av detta är dels blandäktenskap, dels ökad tvåspråkighet. En påföljd av de svenskspråkigas tvåspråkighet är att tvåspråkigheten bland de finskspråkiga minskat, eftersom de finskspråkiga i allt mindre utsträckning ”behöver” kunna svenska.
Man bör ändå komma ihåg att inte alla finlandssvenskar är tvåspråkiga eller kan finska. Hälften av finlandssvenskarna lever i kommuner med svenska som majoritetsspråk och behöver kanske inte använda finska i sitt dagliga liv. En stor del av barn under skolåldern och en del av de vuxna svenskspråkiga är mer eller mindre enspråkigt svenska. Många av dem har de facto dialekten som modersmål och standardsvenskan är således deras andraspråk.
År 1880 var de svenskspråkigas antal ca 294 900 och 14,3 % av hela Finlands befolkning. Härefter har antalet svenskspråkiga hållits ganska konstant medan den procentuella andelen minskat, p.g.a. att den finskspråkiga befolkningen kraftigt ökat. År 2002 fanns det 290 251 svenskspråkiga som utgjorde 5,6 % av Finlands befolkning.
För 50 år sedan levde ca 60 % av finlandssvenskarna i kommuner med svenska som majoritetsspråk, idag är procenttalet ungefär 50. Särskilt i Helsingfors har befolkningsstrukturen kraftigt förändrats sedan förra sekelskiftet. Då var ca 40 % av helsingforsarna svenskspråkiga mot 6,3 % år 2002. Ändå utgör de nästan 40 000 svenskspråkiga helsingforsarna den absolut största svenska befolkningen i någon kommun eller stad i Finland.
Utbredd tvåspråkighet bland finlandssvenskarna
Finskspråkiga och svenskspråkiga lever i nära kontakt, en del svenskspråkiga bor till och med i områden isolerade från andra svenskspråkiga. Påföljderna av detta är dels blandäktenskap, dels ökad tvåspråkighet. En påföljd av de svenskspråkigas tvåspråkighet är att tvåspråkigheten bland de finskspråkiga minskat, eftersom de finskspråkiga i allt mindre utsträckning ”behöver” kunna svenska.
Man bör ändå komma ihåg att inte alla finlandssvenskar är tvåspråkiga eller kan finska. Hälften av finlandssvenskarna lever i kommuner med svenska som majoritetsspråk och behöver kanske inte använda finska i sitt dagliga liv. En stor del av barn under skolåldern och en del av de vuxna svenskspråkiga är mer eller mindre enspråkigt svenska. Många av dem har de facto dialekten som modersmål och standardsvenskan är således deras andraspråk.
Plural - flera
- Plural
- Plural - Packa väskan!
- Plural 3 - Packa den lilla väskan
- Plural 4 - Packa necessären
torsdag 18 september 2014
Träna pronomen - "personord"
- Pronomen - subjekt - Lyssna
- Pronomen . subjekt . skriv
- Pronomen - objekt Lyssna
- Pronomen - objekt - skriv
Printa ut:
http://www.edu.fi/download/112026_andrasprak_gramm_pronomen_personliga.pdf
http://www.edu.fi/download/112030_andrasprak_gramm_pronomen_possessiva.pdf
http://www.edu.fi/download/112028_andrasprak_gramm_pronomen_personliga_objekts.pdf
Verb - aktivitetsord
Verb. Dra texten till rätt bild
Detta är mer avancerade övningar
Detta är mer avancerade övningar
Du kan printa ut själv om du vill:
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)